Jörgen investerade tid i mig och detta i kombination med att hela världseliten under några år kom till Växjö för att spela en tävling som Jörgen årligen höll gav mig en mersmak som idag nästan trettio år senare fortfarande ger mig anledning att fortsätta.

Så gott som all tid gick åt till mitt biljardintresse och jag tog alla chanser som kom min väg till att lära mig mer om denna sport, både på bordet som bakom kulisserna. Jag gick domarutbildningar, instruktörsutbildningar, assisterade i förberedelser av stora tävlingar som VM och Challange Cup, var domare i VM, deltog i internationella tävlingar och börjar redan 1990 att jobba som instruktör. Skolan blev lidande och jag hoppade av sista året på ekonomisk linje med avsikt att fullfölja vid senare tillfälle.

När Jörgen flyttar utomlands 1991 sökte jag mig till ändå mer kunskap i biljard och bestämmer mig för att flytta till Stockholm. Här eskalerar om möjligt mitt biljardtränande och jag kliver högre och högre i ranking i Sverige. Då jag var den enda biljardspelare i rullstol så spelade jag uteslutande mot andra gående.

Det är först 1993 som jag fick chans att mäta mig mot andra i rullstol på lika villkor. EM i rullstol spelas då för första gången i historien och tävlingen hålls i Berlin. Jag vinner över Kurt Deklerk och tar min första titel i biljard. Året därpå åker jag till USA för att spela inofficiella VM. Jag tar mig till final och möter den omtalade Aaron Aragon som är deras bästa spelare någonsin och som skapat sig ett namn även på den professionella gående arenan. Min seger över Aaron sätter mig på kartan och jag har nu även jänkarnas uppmärksamhet.

Jag fortsätter att vinna de tävlingar där jag möter andra i rullstol i Europa fram tills EM i 9-ball 1999 då Kurt tar revansch och jag fick för första gången känna på talesättet: -”Du kan aldrig bli så bra att du inte kan förlora”.

Europaförbundet inrättade 1999 en ”rullstolsklass” integrerad med gående ”herr-” och ”damklass” på Europamästerskapen och har årligen upprätthållit detta förhållningssätt. En hedrande inställning till hur världen borde se ut i alla sammanhang.

2002 intas biljardarenan av en spelare som kommer att ge mig det tuffaste tänkbara motstånd de följande femton åren – Jouni Tähti. Enastående spelare från Finland där endast en växel funkar för att nå seger. Vi följs åt och möts i otaliga finaler med vinster åt båda håll fram och tillbaks. Jouni slår mig i min första VM-final i USA 2002. Mitt första VM vinner jag i Nya Zeeland året efter. Idag står jag med totalt historiska sex VM-guld.

Under hela min karriär har jag hittat olika vägar att försörja mig på min idrott. Mest framgångsrika initiativ var de trickstötsuppvisningar jag gjorde för företag i Stockholm. I dagsläget jobbar jag inte längre med biljard utan har endast behållit själva tävlingsdelen.

Hur länge jag kommer fortsätta mitt tävlande återstår att se men så länge jag har ett spel som aspirerar på VM-guld är det svårt att lägga av. ;)